LIFE'S JOURNEY IS NOT TO ARRIVE AT THE GRAVE SAFELY IN A WELL PRESERVED BODY, BUT RATHER TO SKID IN SIDEWAYS, TOTALLY WORN OUT, SHOUTING
„HOLY SHIT... WHAT A RIDE!“

Sedan november 2009 skriver jag här varje månad om våra känslor, tankar och vad vi upplever på vår resa sedan diagnosen. Men, saker och ting förändras. Mattias blir äldre och behöver sin privatsfär. Sakta försvinner också lusten att skriva, att berätta. När medicinstudien börjar får vi heller inte gå ut med hur Mattias mår.
Kanske kommer jag att skriva någon rad i framtiden och vill du läsa det så skicka ett mejl med “Mattias” i angåenderaden till maria@mattias.ch

Tack för mejl och kommentarer på facebook. Vi tackar också för gåvor som Mattias fått och upplevelser han fått vara med om tack vare omtänksamma personer som läst här.

Vi tackar för pengar som förts över på hans konto. Vi är tacksamma över den här fonden inför framtiden, då sjukförsäkringen och bidrag för hjälmedel kortas ned hela tiden. Kanske har Mattias senare en dröm - en önskan - om att få göra något speciellt. Vi hoppas då kunna uppfylla den.
Med pengarna har vi bl.a skaffat en trehjulingsvagn som varit perfekt i skogen och i snön när han var mindre. Förra året fick Mattias en cykel som sitter fast bak på min så nu kan vi cykla tillsammans. Och sist men inte minst Zoomen! Zoomen, som betyder frihet och självbestämmande för Mattias. Han älskar att köra i skogen och genom bäckar och i slamm. Ju geggigare desto bättre! Ju fortare desto roligare! Naturligtvis är Zoomen inte en leksak utan ett transportmedel. Men det är väl ingen som har emot att ha lite kul när man tar sig mellan A och B, eller?
Vi har lagt upp lite foton på Zoomen här och en del videofilmer finns på Youtube.

Kram Maria
Januari 2013

Vill du läsa om åren 2007 och 2008 och 2009 och 2010 och 2011 och 2012 ?